Hur var flytten från Finland till norge? Största omställningarna? Vad gjorde vi där?
I april 2007 åkte min pojkvän till Norge för att kolla in en klubb. Hans önskan var att bli proffessionell handbollsspelare. Efter bara någon dag i Norge, var kontraktet signerat, och han hade halvvägs nått sin dröm, nu skulle han blihalvtids- proffessionell. Detta gick väldigt fort, och först hade jag inga planer på att flytta med Jac till
Norge. Jag skulle ju till Åbo och studera trodde jag. Men i juni bestämdes det att jag ändå skulle flytta med, och den 25.7.2007 flyttade vi. Kommer ännu ihåg då Jacs föräldrar, mina föräldrar, Mommo och Elin tidigt en morgon stod och vinkade farväl till oss då vi körde iväg med Jacs tattarkärra mot Helsingfors. I Ingå kom vi på att vi hade glömt kokboken, ou shit. Men den fick bli hemma;)
Vi tog färjan till Stockholm, körde till Moss i Norge, tog färjan över till Horten och körde till Sandefjord. Sandefjord är för övrigt världens bästa stad. Då vi kom fram till vår första lägenhet var det många från Jacs lag som tog emot oss. Den 26.7 var vi "norrmän". Första chocken fick vi då vi skulle handla, hur kunde allting vara så dyrt?
Jac jobbade på ett lager och spelade handboll. Jag började jobba på ett café och en sminkbutik. Trivdes super. Efter ett år började jag utbilda mig till förskolelärare/pedagog, och Jac hade fortfarande 2 år kvar av sitt kontrakt. Och jag hade 3 års studier, det var lite stressande. Vid sidan av skolan fortsatte jag att jobba på cafe och jag hade massor med vänner som jag trivdes/trivs med. Då jag var inne på mitt andra skolår, började letandet efter ny klubb. Jac var bestämd, han skulle vara heltidsproffs, och helst i Danmark för att ännu komma lite högre upp i hans karriär, nu kände han den norska ligan så bra så han ville ha nya utmaningar i en annan liga som han inte kände så bra. Sagt och gjort skrev han i januari under ett kontrakt med Danska Mors/thy. Det betöd att jag skulle pendla mellan Norge och Danmark sista skolåret, hjälp.
Men skillnaden/omställningen från Finland till norge var nog:
- andra matvaror. Gammaldags matvaror tycker vi, de hade inte så mycket utbud som vi har hemma i finland. Dessutom såldes inte mycket enskilda glassar, allt var nästan i paket. Se nu hemma på våra 5m glassdiskar, det saknade vi;)
- bli van med norska priser, tur så tjänar man mera pengar också.
- Lära sig hur skattesystemen, läkarsystemen osv fungerar där. Det kostade 160 kr för att få en läkartid i vår stad.
- Att Jac började träna mycket mera, så var mycket ensam.
- Studera på norska, i början översatte jag mycket till svenska för att få det helt rätt, men idag läser jag mycket hellre norska än svenska. Tänk så det kan gå.
- I vår stad skulle man vara 20 för att komma in på krog, tråååkigt tyckte jag då.
- 17 mai var otroligt att få vara med om.
- Största skillnaden var nu att vi flyttade hemifrån, nu skulle vi verkligen klara oss själva! Vi kunde inte åka hem för att äta då vi inte orkade laga mat. Man blev snabbare "vuxen". Och att vi samtidigt inte hade familjen och våra finska vänner nära. Det tyckte jag var otroligt tufft i början, saknade dem precis helatiden, och ibland undrade jag om jag gjorde rätt val att flytta med. Men efter nåra månader började allting löpa i Norge också.
Över lag tycker vi båda att norrmän är mycket trevligare än finnar;) Vi kommer nog flytta tillbaka dit ännu har vi stor tro på. Trivdes super bra där, Norge är nog ett så trevligt land att bo i. Och bra då Jac kunde jobba mycket vid sidan om handbollen, så kan man fort spara upp ganska mycket.
2 Bilder från vår andra lägenhet, har inga på vår första mera...
Vi umgicks massor med familjen Nilsson-Olsson. Här är männen och Vilde, vi var säkert påväg till Mc Donalds.
Jac hann med ganska mycket i Norge med handbollen. Första året blev de andra i serien, och han blev årets nykommer. Andra året vann de norska cupen, minns inte vad de blev i serien, dessutom fick Jac pris för seriens bästa playmaker. Sista året blev de tredje i serien och han fick samma individuella pris igen. Så han gjorde det fint. Därför kände han också att han ville se hur han kan lyckas någon annanstans, men första halvåret i Danmark blev otroligt tufft. Mer om det i del 2 om flytten från norge- danmark.
Vi saknar Norge, Sandefjord, våra vänner, norska ligan, jaaa. Egentligen allting. Vi ångrar oss absolut inte att vi lämnade Finland, har varit/är så kul att få uppleva lite, men samtiidgt är det ibland jätte tufft att inte ha familjen nära, speciellt just nu.