Malin

Fråga: detta kanske är en för personlig fråga men du skriver ganska mycket om att springa på ultraljud o att ert barn skall vara friskt.. finns det någon chans att barnet inte skulle vara friskt eller? :/


Svar: Vi började för snart ett år sen "pröva" på att jag skulle bli gravid. Om det hände, hände det. I september fick jag första plusset, men i vecka 7, då hade jag vetat om "graviditeten" i typ 10 dagar, fick jag plötsligt väldigt ont i sidan. Vi åkte in till sjukhuset, och då visade det sig att livmodern var tom, men det satt något på fel ställe. Som hade stoppats utvecklats nästan direkt, så hon sa att ja mest sannsynligt kommer börja blöda snart, och om jag inte gjort det inom någon dag skulle jag in pånytt. Mycket riktigt började jag blöda, o tidigt missfall nummer 1 var då.

Så hade jag bara en mens emellan, före nästa plus kom. Då hade jag mer ont i brösten, så täntke nog att det skulle gå vägen. Igen på den 10nde dagen efter plusset, började jag blöda. Hatar talet 10. Och det var över för denna gång.


Så under jullovet blödde jag ännu lite, men mitt i allt den 19.1 kände jag mig konstig. Vi var i Aalborg och jag hade ont i brösten och väldigt irriterad åd jag int fick mat direkt. Då vi kom hem testade vi på skoij, men vad var oddsen för att ja sku ha kunnat bli gravid? i våra ögon typ en nolla. Men mycket riktigt visade testet det starkaste streck vi sett. 2v senare var det dags för tidigt vul för att se att allt e på rätt plats osv.
Det var det:)

Och på den vägen är vi nu. Men jag är alltid rädd inför ultraljud, men nu ha jag ju fått goda upplevelser med det i det sista. Och nu var ejag extra rädd eftersom jag inte med säkerhet kan säga att ja känner babyn i magen, men tydligen lär det bara vara en tidsfråga tills dess. Babyn mådde super bra och allt såg normalt ut:)

Dessutom gick jag in i vecka 21 idag. sjukt!


Hoppas du nu förstår varför jag alltid är sjukt nervös! Och ni andra som är i liknande sist, så här ser ni att det nog kan gå, fast vi nästan gett upp hoppet!