kvällsprat.
Måst säga att jag är en underbar kock, iaf då det gäller skinksås. Nam så gott det var;)
Ikväll har jag int gjort så mycket, slappat o sett på tv. För tilfället är Jac hos svenskarna o dricker öl.Jag orkade inte följa med. Har ont i huvudet o e trött. Nu skall jag vika kläderna i sovrummet, sen nuta av att läsa nya veckorevyn innan jag somnar in. Hamnar troligtvis somna ensam, men fan vad sur jag blir om jag blir uppväckt;)
Varje gång jag läser om att flickorna skall träffas hemma i finland, får jag så ledsamt. tänk att få sitta där o höra på deras sjuka historier,vara ut o gå,festa, helt enkelt bara umgås. Dock har jag tröstat mig att jag ändå inte skulle hinna med i deras hektiska program då jag är handikappad, så veckorna har gått bra sedan jagn kom tillbaka hit. Men direkt då jag anländer hem vill jag ha en riktig tjejkväll med skvaller,sexprat,skitätas mm. Då skall jag även börja vara i skick, kommer dock att känna av skadan någon månad ännu,men bara jag kan gå är huvudsaken. längtar.
Jag vet inte när jag kommer att dricka nästa gång, är livrädd för att stå o jora på ett dansgolv, eller vara där som många människor är. Men det är ju sånt som sätter sig på hjärnan,tyvärr. Så jag undrar när det blir min tur att festa o jora på dansgolvet nästa gång utan att vara rädd? amt att få gå med sådana skor jag vill? Dock vet jag om jag är riktigt full så kommer nog nån att bli nerdränkt, fast jag inte är arg annors. Men visst harmar det för alla som vet vem jag snackar om vet att han lätt skadar andra när han e full.. Men min vän är han för det.
Måst skriva om det hät oxå när jag engång är igång. Nu har otopeden fårn finland fått ta dle av mina bilder o läkarskrifter. Allt är ok enlit honom, men det finns ett stort men. Det är att när det har gått såhär lång tid kan det lätt bildas en falsk led där, vilket betyder att det kan ge problem åt mig när jag går. Men just nu tar det inte ont när jag står på foten, så vi får hoppas det växer riktigt. Annors hamnar jag opereras, iaf om jag vill röra mig på det sättet jag önskar i framtiden oxå. Tänk att ett så litet ben kan ge såhär stora problem? Det är snart 3 måander sen det händer, o jag kan räkna med minst 3 månader till före jag är heelt bra, om det inte växer nåt falskt skit där.
Hur skulle ni reagera om ni skulle bryta nånting som gör så att ni inte kan röra er?? Den frågan han jag funderat på många gånger då jag fått kommentarer som: "du e it ju alls fet", "var int barnslig", " var inte så negativ". Skulle ni råka ut för detta så tror jag ni nog skulle reagera liknande som jag har gjort. Iaf efter att gång på gång vara beredd på att opereras. Så jag hoppas benet växer rätt, annors är jag så förbannad som jag ännu int har varit. På måndag får jag veta hur det läker, OM det alls läker. usch:(
Nu skall jag sluta prata och fara till sovrummet. Saknar er där hemma!!
Ikväll har jag int gjort så mycket, slappat o sett på tv. För tilfället är Jac hos svenskarna o dricker öl.Jag orkade inte följa med. Har ont i huvudet o e trött. Nu skall jag vika kläderna i sovrummet, sen nuta av att läsa nya veckorevyn innan jag somnar in. Hamnar troligtvis somna ensam, men fan vad sur jag blir om jag blir uppväckt;)
Varje gång jag läser om att flickorna skall träffas hemma i finland, får jag så ledsamt. tänk att få sitta där o höra på deras sjuka historier,vara ut o gå,festa, helt enkelt bara umgås. Dock har jag tröstat mig att jag ändå inte skulle hinna med i deras hektiska program då jag är handikappad, så veckorna har gått bra sedan jagn kom tillbaka hit. Men direkt då jag anländer hem vill jag ha en riktig tjejkväll med skvaller,sexprat,skitätas mm. Då skall jag även börja vara i skick, kommer dock att känna av skadan någon månad ännu,men bara jag kan gå är huvudsaken. längtar.
Jag vet inte när jag kommer att dricka nästa gång, är livrädd för att stå o jora på ett dansgolv, eller vara där som många människor är. Men det är ju sånt som sätter sig på hjärnan,tyvärr. Så jag undrar när det blir min tur att festa o jora på dansgolvet nästa gång utan att vara rädd? amt att få gå med sådana skor jag vill? Dock vet jag om jag är riktigt full så kommer nog nån att bli nerdränkt, fast jag inte är arg annors. Men visst harmar det för alla som vet vem jag snackar om vet att han lätt skadar andra när han e full.. Men min vän är han för det.
Måst skriva om det hät oxå när jag engång är igång. Nu har otopeden fårn finland fått ta dle av mina bilder o läkarskrifter. Allt är ok enlit honom, men det finns ett stort men. Det är att när det har gått såhär lång tid kan det lätt bildas en falsk led där, vilket betyder att det kan ge problem åt mig när jag går. Men just nu tar det inte ont när jag står på foten, så vi får hoppas det växer riktigt. Annors hamnar jag opereras, iaf om jag vill röra mig på det sättet jag önskar i framtiden oxå. Tänk att ett så litet ben kan ge såhär stora problem? Det är snart 3 måander sen det händer, o jag kan räkna med minst 3 månader till före jag är heelt bra, om det inte växer nåt falskt skit där.
Hur skulle ni reagera om ni skulle bryta nånting som gör så att ni inte kan röra er?? Den frågan han jag funderat på många gånger då jag fått kommentarer som: "du e it ju alls fet", "var int barnslig", " var inte så negativ". Skulle ni råka ut för detta så tror jag ni nog skulle reagera liknande som jag har gjort. Iaf efter att gång på gång vara beredd på att opereras. Så jag hoppas benet växer rätt, annors är jag så förbannad som jag ännu int har varit. På måndag får jag veta hur det läker, OM det alls läker. usch:(
Nu skall jag sluta prata och fara till sovrummet. Saknar er där hemma!!
Kommentarer
Trackback
