uppdatering
nu har mitt humör lugnat sig en aning, tror det är för att jag är trött. Så skall skriva en blogg om senaste dagarna.
Igår när jag vakna var jag ivrig på att få fara iväg till sjukhuset, för jag ville veta när jag skulle få bort gipset. Efter röntgen så fick jag vänta på att läkaren skulle ta emot mig, när hon väl gjorde det var det 2 läkare inne i rummet. Det gjorde mig skit nervös, tillika tänkte jag oxå att den ena skulle ta bort gipset av mig medan den andra pratade:) Så var dock fallet inte tyvärr.
Hon visade nya röntgen bilderna, och läget var nästan oförändrat men absolut mot sämre hållet. Mitt ben har inte ännu läkt och det lilla som det har gjort ha vuxit snett. Skulle benet mot all förmodan hållas i dne ställningen det är i nu, klarar jag mig utan operation. Men väldigt chanslöst tror jag att det är, eftersom benet redan börjat växa utåt. Hoppas det ändrar riktning:) Eller jag borde inte ens få sätta ett glatt tecken efteråt.
Den 10.1 skall jag pånytt o röntgas osv, då det kan bra hända att d blir operation nästa helg. Som tur så är jac hemma den dagen så han får komma med som moraliskt stöd. Flippar nog totalt om det blir operation. Varför måst jag gå i 1 hel vecka o oroa mig?? Stackars jac o mamma som hamnar se o höra mig gråta ofta, men har sån jävla värk. Slut pratat om det, men jag vill int opereras!!!! o är nästan säkert på att det går så.
Igår kväll var vi varvet till Serendi me jac, men jag vann huuton me 1100p så jac ville fara hem efter det. Tur så had ja turen på min sida för omväxlingsskull. Senare blev det duscha o chill.
Idag har jag varit till tandläkaren, noll hål men något fel i min käk. Och så har ja igen en gång sagt hejdå till min älskade.
Idag är planen att chilla, skulle jag ramla skulle det inte finnas en chans mer för min fot att läka för sig själv, så är försiktig. Top model skall jag se på. Mitt o emmas program.
Imoron skall vi ta svärmor med o sen iväg till hesa o hejja på finland. Efter det kommer Jac hem igen, så vi skall fira min födelsedag, tänk jag blir faktiskt 20år. Tror han har tänkt att vi skall fara ut o äta osv. Så det ser jag framemot just nu.
Ingen människa kan ju ha missat att finland vann sin första macth på 18st nu på onsdagen, mot litauen. Det var glada pojkar som kom hem därifrån. Får igen en gång vara stolt. Hoppas de slår dme imorogn igen, det är ju på hemmaplan så det är en stor fördel:) På onsdag är det match i karis. Nu skall jag vänta på att mammas mat blir klar o sen tänka igen, o kanske gråta.
Tänk så tokiga saker man gör när man är full...
Igår när jag vakna var jag ivrig på att få fara iväg till sjukhuset, för jag ville veta när jag skulle få bort gipset. Efter röntgen så fick jag vänta på att läkaren skulle ta emot mig, när hon väl gjorde det var det 2 läkare inne i rummet. Det gjorde mig skit nervös, tillika tänkte jag oxå att den ena skulle ta bort gipset av mig medan den andra pratade:) Så var dock fallet inte tyvärr.
Hon visade nya röntgen bilderna, och läget var nästan oförändrat men absolut mot sämre hållet. Mitt ben har inte ännu läkt och det lilla som det har gjort ha vuxit snett. Skulle benet mot all förmodan hållas i dne ställningen det är i nu, klarar jag mig utan operation. Men väldigt chanslöst tror jag att det är, eftersom benet redan börjat växa utåt. Hoppas det ändrar riktning:) Eller jag borde inte ens få sätta ett glatt tecken efteråt.
Den 10.1 skall jag pånytt o röntgas osv, då det kan bra hända att d blir operation nästa helg. Som tur så är jac hemma den dagen så han får komma med som moraliskt stöd. Flippar nog totalt om det blir operation. Varför måst jag gå i 1 hel vecka o oroa mig?? Stackars jac o mamma som hamnar se o höra mig gråta ofta, men har sån jävla värk. Slut pratat om det, men jag vill int opereras!!!! o är nästan säkert på att det går så.
Igår kväll var vi varvet till Serendi me jac, men jag vann huuton me 1100p så jac ville fara hem efter det. Tur så had ja turen på min sida för omväxlingsskull. Senare blev det duscha o chill.
Idag har jag varit till tandläkaren, noll hål men något fel i min käk. Och så har ja igen en gång sagt hejdå till min älskade.
Idag är planen att chilla, skulle jag ramla skulle det inte finnas en chans mer för min fot att läka för sig själv, så är försiktig. Top model skall jag se på. Mitt o emmas program.
Imoron skall vi ta svärmor med o sen iväg till hesa o hejja på finland. Efter det kommer Jac hem igen, så vi skall fira min födelsedag, tänk jag blir faktiskt 20år. Tror han har tänkt att vi skall fara ut o äta osv. Så det ser jag framemot just nu.
Ingen människa kan ju ha missat att finland vann sin första macth på 18st nu på onsdagen, mot litauen. Det var glada pojkar som kom hem därifrån. Får igen en gång vara stolt. Hoppas de slår dme imorogn igen, det är ju på hemmaplan så det är en stor fördel:) På onsdag är det match i karis. Nu skall jag vänta på att mammas mat blir klar o sen tänka igen, o kanske gråta.
Tänk så tokiga saker man gör när man är full...
Kommentarer
Postat av: sandra
hejs...ja ska lugna dej å säga att ja har själv blivit opererad i vristen för ca 5 år sen,den va av på 3 ställen så nu har ja 3 skruvar i vristen...ja ha haft tur å int haft någå desto mera problem me den,de ända som kan störa mej ibland e ärren,men dom bleks bort me tiden :)sköt om dej å foten :) h.sandra (lindas kusin)
Postat av: malin
okej, ja har där på fotbladet.. men sku vilja veta nu om den ska opereras el ej, hemskt att vänta.. o när d gälelr jobb o sånt. tur att din vrist är bra iaf!:
Postat av: elin
jaa-a jag sku nog villa ge dig en till puss nu! stackarn:( Vi ses imorn!
Trackback
