Idag fick jag sällskap på tågen in till Oslo av Trine o Christer, tiden gick fort. skönt. På flygfältet satt jag 2h o väntade, sedan lyfte planet tidigare än planerat. 15.30 hade jag fått min väska i Helsingfors, och en timme senare sökte Gitta mig. Tack!

Jag hann vara hemma i Karis en liten stund innan jag o Malin ville träffa varandra, så vi for till Serendi, finns it så många mer alternativ i denna stad. Vi snackade en hel del om just karis. Sedan powerwalkade vi till masa;) Alltid lika skönt att träffa dig Malle skall du veta!!. Så har min dag sett ut. skönt att liiite mer kunna röra på sig, fast det inte går så fort undan.

Det känns sådär att vara hemma, helt okej. Men jag skulle aldrig har kommit hem nu om det inte var pga kontrollen. Imoron hoppas ja på sol, då ska ja sitta ute hela dagen o sedan träffa elin nåt varv. På fredag blir det hesa och det är domedagen för min del. Hoppas verkligen allt är bättre med min fot, så kan jag GÅ I SOMMAR. Konstig känsla. O om det inte är bra såå... Nej d vill jag int ens prata om. På fredagkvällen skall jag träffa Martina. Lördag skall jag iaf se å handbollsmatch, sen är jag öppen för förslag. för jag skall tammifan int opereras igen. punkt.

Eftersom min kille liite vill muntra upp mig, så har jag nåt att se fram emot om 1v. Då åker jag o Emma över till Stockholm och shoppar lite om jag orkar och sedan möter vi upp tattaren där. Härligt. Men fär att detta skall gå vägen måst foten vara bra. Annors har ja inget liv på 3 månader till.

Det känns konstigt att vara hemma ensam i min säng, för mannen fattas. Men helt skönt me lite paus ibland, o vi satsar båda på att en överlycklig flicka som lite kan gå möter honom i sthlm. Bra me planer, så orkar man en dag i taget.

Nu skall jag surfa vidare och be en sista gång en bön om att mitt liv skall kännas värt att leva igen. Amen. Här har du igen en gång en svammelblogg Linda W, fattar du att ja int borde skriva dagbok nu?:D